Om Hovåsängen

Om man inte känner till områdets historia, utveckling och nuvarande förhållanden så kan det vara svårt för utomstående att förstå närboendes engagemang för sitt bostadsområde och omgivningar. Vi börjar därför med lite historik och en kort tillbakablick.

Hovåsängen ligger i stadsdelen Askim i södra Göteborg. Askim var egen kommun fram till 1974 då den införlivades i Göteborgs kommun. Stadsdelen Askim, som gränsar till havet i väster och till Sandsjöbackareservatet i öster, består av primärområdena Askim, Hovås och Billdal. Askim ligger närmast centrala Göteborg och är i dag tättbebyggt undantaget området runt Askimsviken och Askimsbadet som är ett stort bad- och rekreationsområde. I Hovås har villor varit den dominerande bostadsformen men under senare år har villorna kompletterats med andra bostadstyper. Just nu pågår bland annat byggnationen av “Nya Hovås” med ett tillskott på 1,300 lägenheter på gränsen mellan Hovås och Billdal. I Billdal, längst i söder, finns huvudsakligen villor, kedjehus och radhusområden. I den sydöstra delen av Billdal är bebyggelsen gles och ytorna förhållandevis öppna.

Staden tränger bort naturen
Med sina naturnära lägen har Askim, Hovås och Billdal historiskt sett lockat många småbarnsfamiljer som vill komma bort från stad och trafik. Lockelsen finns kvar för många även om omfattande exploatering och nybyggnation i stadsdelen successivt har ersatt de öppna ängs- och jordbruksmarkerna med bostäder, vägar och trafik. På 1950-talet var folkmängden i Askims kommun endast cirka 1,500 invånare och nära hälften av bostäderna var sommarbostäder. (Bilder på Askim från förr finns exempelvis här. Den nedersta bilden på sidan visar till exempel Hovåsängen just bakom Hovåsvallen.) I dag finns få sommarbostäder kvar och antalet permanentboende närmar sig 30,000. Trafiksituationen är besvärlig och de långa köerna morgon och kväll rakt genom stadsdelen utmed väg 158 (Säröleden) utgör ett trist inslag. Trafikverket har uppmärksammat problemen längs väg 158 som trots fyra filer plus bussfiler förväntas få ökade trafikproblem i takt med den fortsatta exploateringen i Göteborgs södra utkanter.

Att boende i Askim, Hovås och Billdal då inte alltid välkomnar förslag om ytterligare exploatering i området borde inte komma som en överraskning för någon. Många menar att gränsen för vad stadsdelens kvalitet och infrastruktur tål är passerad för länge sedan. Den hållbara staden bör i första hand förtätas inifrån och ut. Det tycker både vi och många politiker. När förslaget om att exploatera Hovåsängen – den sista resten av de forna ängsmarkerna i Hovås – uppmärksammades av närboende så kom också synpunkter och protester som ett brev på posten. Men frågan var inte ny. Hovåsängens markägare, AB Hovås Villastad, har vid flera tillfällen tidigare, på 1990-talet och på 2000-talet, försökt få igenom en exploatering av Hovåsängen. Svaret från grannar, politiker och tjänstemän har alltid varit detsamma – ytan är viktig att behålla som natur. Och det finns flera skäl till det, utöver de som redan nämnts i denna text.

Navet i Hovås
Som man ser på bilden på denna sida så utgör Hovåsängen själva navet i gamla Hovås. Hovås började byggas upp med denna plats som utgångspunkt. Här stannade tåget på sin resa från Linnéplatsen till Särö och många småvägar i området “strålar” ut från denna plats som ekrar i ett hjul. Många människor passar därför denna plats, såväl boende i området som besökare. Den gamla banvallen (Säröbanan i dagligt tal) där tåget gick fram till 1966 har asfalterats och utgör i dag ett viktigt stråk  för flanörer och cyklister. Inte minst för ett ökande antal cykelpendlare. Säröbanan ligger i direkt anslutning till Hovåsängens östra sida. På södra sidan av Hovåsängen ligger fyra villor i rad som AB Hovås Villastad fick byggt efter omfattande diskussioner i mitten på 1990-talet. Väster om Hovåsängen ligger Hovåsvallen där Hovås Billdal IF genomför träningar och seriematcher för herrar och damer på Elitettan-nivå. Norr om Hovåsängen går Skepparevägen som leder trafiken till och från bad och båthamn. Stora delar av året är området helt lugnt, precis så som många vill ha det i sitt bostadsområde. På sommaren kan det vara precis tvärtom – med folk, trafik och verksamheter i alla fyra väderstreck runt Hovåsängen. Trängseln och trafiksituationen i området blir kaotisk då de två parkeringsplatserna vid bad och båthamn inte räcker till.

Det är med lokalkännedom som denna som många Hovåsbor blev förvånade då AB Hovås Villastad presenterade sitt senaste förslag kring exploatering av Hovåsängen – 10 till 20 lägenheter plus en vårdinrättning – långt ifrån kollektivtrafik. Det var inte heller vilken vårdinrättning som helst utan ett hospice, det vill säga vård i livets absoluta slutskede där den genomsnittliga vårdtiden per gäst är endast 14 dagar innan gästen avlider. En ytterst känslig verksamhet med andra ord där stor omsorg läggs vid gästen och dess anhörigas smärtlindring och välbefinnande de sista få dagarna i en nära anhörigs liv. Många gäster är småbarnsföräldrar som borde varit “mitt i livet”. Av de närboende var det de med egna erfarenheter av hospice som reagerade starkast. Det finns ju fina platser i sydväst för en sådan verksamhet – t ex vid ängarna i Billdal, i närheten av Sandsjöbackareservatet eller, om man vill vara i Hovås, på berget bakom Hovås Kallbadhus som ju också ägs av AB Hovås Villastad. Men Hovåsängen? Hur kunde man föreslå en så exponerad och utsatt plats för människor i livets svåraste stund? Många tyckte att platsen inte bara var olämplig utan rent ovärdig.

Förslag som väcker frågor
Förvåningen handlade inte om att förslaget kom från AB Hovås Villastad. Detta bolag har som affärsidé att exploatera ytor i Hovås och bolaget och dess ägare är välkända i området sedan lång tid tillbaka. Men hur kunde man få med sig den andra parten, Änggårdens Hospice, på denna idé? Detta förvånade. Änggårdens Hospice, som i dagsläget ligger avskilt placerat i ett vackert hörn av Lillhagsparken, får inte vara kvar när det skall byggas nya bostäder i området. Senast 31 december 2018 måste verksamheten ha flyttat ut. Vi beslöt oss för att kontakta Änggårdens Hospice för att höra med dem om de visste hur Hovåsängen och dess omgivningar ser ut – framför allt när det är som mest intensivt på sommaren. Vi ville också veta mera om deras relation till AB Hovås Villastad. Det fanns många frågetecken att räta ut. Hur det gick med detta kan du läsa vidare om på vår sida “Detaljerna”. Vi fick betydligt fler svar än vi hade räknat med.